Om vemodigheten över att flytta

Oj oj nu är det i övermorgon jag flyttar, helt galet, har inte riktigt förstått det än! Imorgon ska vi dessutom lasta in det mesta i lastbilen så att vi kan komma iväg tidigare på lördagen. Men det har varit skönt att nu dom här sista dagarna fått möjlighet att umgås med nära och kära. Även om jag fick dåliga nyheter i tisdags. Min morbror bjöd mig, Kenneth och hans tjej på middag på Great Eastern vilket var väldigt trevligt och gott. Men han berättade också att han har fått mammas sjukdom. Vi har ju befarat det lite men jag tänka att han som är över 70 år är för gammal för att få den då man oftast är i 40-årsåldern när man får den. Men han hade fått diagnosen samma dag. Dom tror att man kan försjukta den om man äter bra och rör mycket på sig så antar att det är det som har hänt. Fast mamma levde ju nästan 20 år efter att hon fick diagnosen så det kan ju lika gärna vara något annat som gör att man dör om man är 70 år. Men hur som helst känns det jävligt tråkigt och det är ännu en till i ledet som fått det, vilket ju känns som att det ökar riskerna för att vi barn också får det!:( Men förhoppningsvis dröjer det typ 20 år innan jag får den och då kan det ju ha hänt mycket inom forskningen när det gäller botemedel och bromsningsmediciner.

Nog om deppigheter. Sedan igår hade jag en väldigt bra dag efter att hyresvärden hade godkänt städningen. Först stan och strömpilen med Karin och sedan blev vi bjudna på jättegod lax och potatis av Emmeli. Vi hade köpt med oss jordgubbar och glass till efterrätt som också var riktigt goda. Efter en sådan trevlig kväll blir jag ännu lite mer vemodig över att jag ska flytta ifrån mina bästa vänner. Men nu är det äntligen april, en vecka precis till min födelsedag idag, och det är plusgrader och slask även här uppe i norr. På våren blir allting bättre och förhoppningsvis är det många som vill komma och hälsa på mig där nere under våren och sommaren.

Nu ska jag försöka njuta och ta tillvara av dom två sista dagarna här i Umeå på ett tag.